10 maj, söndag, Kratie

Djurtransport innehållande två slaktgrisar

När jag äter sen lunch på ett ställe med Internet upptäcker jag en kvinna som sitter och jobbar med en dator. Jag går fram till henne och frågar om hon använder Internet. Javisst säger hon. Har de WiFi? frågar jag. Javisst, säger hon, och det fungerar mycket bra. Nej, säger en kille som arbetar på caféet, det har vi inte. Jovisst har ni det, säger hon, och säger förklarande ”wireless”. Det hjälper inte, han vidhåller att de inte har något trådlöst närverk. När hon är klar frågar jag henne om lösenordet. Jag kan hålla det i minnet trots att det består av tio tecken. Tio ettor i rad.

På kvällen går jag dit och ansluter mig till nätverket och det fungerar ypperligt. Jag skickar de två senaste bidragen. Kostnaden för en timmas uppkoppling, en dollar är överkomlig.

Middag äter jag på en uterestaurang vid strandpromenaden. Vi har bara några gemensamma ord, ”Hallo” och så några räkneord, men maten smakar utmärkt, även om jag inte är riktigt säker på vad det var förutom nudlarna.

En vänlig man räcker mig någon frukt som jag aldrig sett. Ät menar han. Trots att jag vet bättre tar jag en tugga av frukten. Den smakar litet syrligt, men ok. Frukten är ihålig med en kärna som rullar runt där inne. Efter den första tuggan låter jag frukten vara.

På natten får jag resultatet. Diarré. Ät aldrig frukt eller grönsaker som du inte kan skölja eller skala.

Jag vet det ju så väl.

På morgonen har allt stillat sig och jag åker iväg på en hyrd moped. Ute i Mekongfloden ligger en stor ö. Det som här ser ut som andra stranden av floden är alltså en ö. Man kan bara komma dit med färja eftersom det inte finns någon bro. Jag har sett på en karta att det går en väg runt ön längs stränderna så jag räknar med att följa den.

Jag har för första gången hjälm idag. Du behöver ingen, säger hotellägaren. Polisen vill inte stöta sig med turisterna, så de kommer att släppa förbi dig även om du bara har din hatt.

Det är en poliskontroll på vägen till färjeläget men de stoppar bara bilar idag. Alla mopedister släpps förbi.

Det finns inte skyltat var färjeläget är, men jag gissar på en avtagsväg och det är rätt. Färjan följer inget speciellt tidsschema utan när den angör stranden kör alla ombord och så åker den. Alla vänder sina mopeder eftersom man kör av i samma ände av färjan som man kör på.

Ön är idyllisk och idealisk för den som vill köra moped utan att störas av en massa bilar. Jag möter bara en.

En grusväg slingrar sig fram en bit från stranden. På många ställen skuggas jag av höga träd på ömse sidor av vägen. Jag ser ovanligt många nybyggda hus och hus som håller på att byggas. De står på cementpålar och själva huset byggs av trä, inte vitt som vi är vana utan brunt.

Upp till huset går en brant trappa och under det, i skuggan, finns alltid minst en hängmatta. Det finns massor av småbarn där de litet äldre har hand om sina småsyskon.

Min plan att köra runt grusas. Det finns avtagsvägar här och där men jag håller mig till strandlinjen och hamnar så småningom i ingenmansland där vägen blir till en stig. Jag åker tillbaka och hittar inte utan möda tillbaka till färjestället. Det finns inga skyltar alls.

På färjan till ön åkte en fågel av något slag i en väska. Det skrek hjärtskärande, men ägaren bara log. På tillbakavägen hade två mopeder last av grisar. Den ena innehöll två slaktgrisar och den andra en jättegalt som man hade lagt på rygg för att den skulle bli lättare att handskas med.

Här skulle Marit Paulsen ha en uppgift att fylla.

Frågelåda
Jag kommer i morgon att tillbringa dagen på bussen tillbaka till Phnom Penh där jag sover över natten för att följande dag fortsätta med ytterligare en bussresa till Kampot, en ort som ligger vid kusten.

Jag tror inte att ni är så intresserade av att jag skriver om en bussresa till. Därför gör vi ett försök. Använd bloggens kommentarsmöjligheter eller maila till jom.manilat@gmail.com och ställ frågor så kan jag kanske skriva svar de här resdagarna. Jag vet att, förutom mina vanliga bloggkontakter, både släkt och vänner läser min blogg vilket är roligt.