fredag 1 maj 2009
1 maj, Battambang
Fåglar fotograferade på marknaden Psar Nat i Battambang
Battambang är Kambodjas andra stad med en befolkning på cirka 140 000 invånare. Staden ligger i nordvästra delen av landet och provinsen Battambang har en lång landgräns mot Thailand. Provinsen har omväxlande tillhört Thailand och Kambodja. Den tillhörde Thailand mellan 1795 och 1905, och under andra världskriget 1941 – 1946. Slut på historielektionen.
Det är helt annorlunda att promenera på gatorna i Battambang än i Siem Reap. Här kan du promenera i fred utan att bli antastad av någon. Det är heller inte på så många affärer de förstår engelska. Skyltarna är nästan uteslutande på Khmer.
Baksidan av det hela är att det är svårare att hitta saker du behöver. På vägen tillbaka från gårdagens bloggskickande kommer jag ihåg att det inte finns vattenflaska på hotellet. Snålt tycker jag, men jag behövde finna en affär som säljer det. Klockan här var strax efter sex, och de flesta butiker var redan stängda. Jag beslutade till slut att ta en promenad rund kvarteret där hotellet ligger och fann till slut en affär. I en turistort som Siem Reap är allting öppet nästan hela tiden.
Tillbaka på hotellet upptäcker jag att om jag hade gått rundan åt andra hållet så hade jag funnit en affär nästan direkt.
Hälften av befolkningen är under 15 år och det märks. Alla föräldrar med småbarn lär sina barn att så fort de ser en utlänning så skall de ropa ”Hallo!”. Det blir en hel del hallåande under en dag.
Jag bor kungligt. Royal Hotel närmare bestämt. Nybyggt, a/c, fläkt, tv, kylskåp, varmt och kallt vatten, men det kostar förstås att ligga på topp. 13 $ per dygn. En dryg hundring.
Ryggen gör sig påmind idag. Gårdagens sextimmarsresa på båten har satt sina spår och jag känner mig stel. Gammal man gör så gott han kan…
När jag tittar ut genom fönstret, jo hotellet har både fönster och en utsikt mot gatan, ser det genommulet ut. Jag misstänker att det blir en regnig dag. Jag går ner till receptionen och lämnar min tvättpåse. När jag sedan öppnar dörren ut till gatan är det visserligen molnigt, men ljust och fint ute. Hotellet har rökfärgade rutor.
Frukost serveras i grannhotellet som ligger granne till Royal Hotel. Serveringen ligger på taket, och hotellet saknar hiss trots att det är många våningar upp. Utsikten är fin, men frukosten är turistanpassad liksom priset.
Polisen har trafikkontroll på en av de få gator som har ett namn i staden, på Street 2. Det finns också Street 1 och 3. Dagens uppgift är att ta fast motorcyklister som inte bär hjälm. Det är föraren som måste bära hjälm. Passagerare behöver inte och jag har knappast sett någon som burit hjälm.
De som är snabba gör en u-sväng och vänder tillbaka. Det blir ändå en jämn ström som fastnar i kontrollen. Folk i allmänhet är inte speciellt förtjusta i polisen. De anser att den är korrumperad, och varför skulle inte polisen vara det när så mycket i det här samhället bygger på korruption.
Jag ägnar förmiddagen åt en promenad längs floden där jag fotograferar. Min plan är att jag skall titta på staden idag och i morgon blir det den omgivande landsbygden. Jag gör dagens kulturinsats och besöker Battambangs museum. Innan jag hinner upptäcka skyltarna som förbjuder fotografering så hinner jag ta några bilder. Eftersom det hade gått fint så fortsätter jag ta några foton till innan jag återvänder till hotellet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja inte blev jag hungrig precis... Undrar vad det är för sorts fåglar som mött detta öde? Det ser inte ut att vara så mycket kött på dem.
You must have a strong stomach Jom-I saw this photo before breakfast...
Mian; jag vet inte vilken sorts faglar det ar, och jag skulle inte heller vilja smaka dem. De ar ratt sma, som starar kanske.
hazeliales; There where quite a lot of food I wouldn't dare to eat.
Innan jag, våldsamt hostande, "her mig mot sängen" .., tittar jag in och läser här.
I love it!
Det är konstigt att fåglar blir så mycket mer svår-ätet när man ser huvud och kanske fötterna?
När jag köper färsk kyckling, händer det ibland att där finns några fjädrar kvar på skinnet .,. då genast blir det inte så aptitligt, för då ser man liksom hela kycklingen för sin inre syn ..-)
En söt pippi.
Sköt om dig, Elisabet!
Skicka en kommentar